En varm sommardag fick vi för oss att införskaffa en glassmaskin, för tänk så många goda glassar vi kanske skulle kunna göra. Sagt och gjort, vi skaffade en liten billig och smidig sak med skålar man behövde förvara i frysen innan man startade tillverkningen och ett lock med inbyggd motor som skulle röra om i glassen medan den stelnade. Den visade vara komplett värdelös eftersom de kalla skålarna gjorde smeten svårjobbad, medan det motoriserade locket studsade runt som en glad diskodansare. Men den lilla värdelösa maskinen medförde i alla fall någonting positivt – vi insåg att det där med hemmagjord glass, det är fina grejer.

Blivande jordgubbsglass.
Blivande jordgubbsglass.

Nästa steg blev att införskaffa en Wilfa ICM-C15, en omfångsrik maskin med inbyggd kompressor som på egen hand tar hand om kylning, omrörning och det mesta annat som har med glasstillverkning att göra. Det kanske låter avancerat men maskinen kan inte vara enklare då den bara har fyra knappar med så avancerade funktioner som ström av/på, öka respektive minska frystid, samt start/stopp. Att göra glass är med andra ord synnerligen simpelt – häll ner glassmet och eventuella tillsatser som choklad eller bärbitar i det löstagbara kärlet, slå på strömmen, justera tiden (mellan 45 och 60 minuter beroende på vilken sorts glass du gör), och tryck på start. När maskinen piper är glassen klar och kan antingen flyttas till en bunke och ställas in i frysen eller ätas direkt.

Spateln är väldigt bra på att röra om, men kladdig och osmidig att ta bort glass från.
Spateln är väldigt bra på att röra om, men kladdig och osmidig att ta bort glass från.

Det är också här som man upptäcker den enda egentliga stökigheten med maskinen. Den exotiskt designade omrörningsdelen ser med alla sina vinklar och vridna ytor att omrörningen blir väldigt bra, men det är ett fasligt pyssel att få bort den frysta glassen från alla skrymslen och vrår. Efter någon minut när glassen börjar smälta går det lättare men det kan samtidigt bli väldigt kladdigt.

Eftersom glassmaskinen har en inbyggd kompressor för att kyla glassen brummar den relativt högt, lyckligtvis inte så högt att det blir störande eftersom det kan ta upp till en timma för glassen att bli färdig. Så en maskin som bara kan göra glass och är stor, tung, brummar och ger upp hov till en del kladdande – kan det verkligen vara något att ha? Det går inte att svara något annat än ett rungande ja på den frågan. Allt från vanliga glassar som vaniljglass (givetvis gjord med vaniljstång) och jordgubbsglass gjord på färska svenska jordgubbar, till saffransglass och kanelglass som serveras på ugnsbakade äpplen, det är smaksensationer som inte går att uppbringa i en frysdisk. Att du dessutom slipper mystiska tillsatser med konsistensgivare och surhetsreglerande ditt och datt utan kan använda dig av riktiga råvaror gör kanske inte glassen kalorifattigare, men både nyttigare och godare.