Något av det mest intressanta med smoothies är hur mycket vetenskap och historia som faktiskt gömmer sig bakom det vi idag ser som en enkel trenddryck. Konceptet med att mixa frukt har funnits i århundraden i tropiska kulturer, men smoothien som vi känner den föddes i USA under 1930-talet. Det var då som elektriska mixers började säljas för hemmabruk samtidigt som kylskåpet blev vanligt i hushållen. På 1960- och 1970-talet plockades drycken upp av surfarkulturen i Kalifornien och personer som sysslade med bodybuilding, och det var också då namnet smoothie, efter engelskans ord för len eller slät, etablerades på allvar av hälsokostbutiker.
Många gör idag misstaget att bara mixa frukt, bär och lite vatten eller juice i tron om att det är det bästa. Men om du slänger i en näve spenat eller grönkål för att göra den nyttig behöver din kropp faktiskt hjälp för att ta upp näringen. Många av de viktigaste vitaminerna i gröna blad, som vitamin A, K och E, är fettlösliga. Det betyder att din kropp har svårt att ta upp dem om det inte finns fett tillgängligt. Genom att tillsätta en kvarts avokado, en sked jordnötssmör eller lite chiafrön i din smoothie mångdubblar du kroppens förmåga att suga åt sig nyttigheterna.
Du kanske också har märkt att du kan dricka en jättestor smoothie med två bananer, ett äpple, en näve bär och yoghurt, men ändå bli hungrig igen ganska snabbt. Om du hade ätit allt det där rakt upp och ner hade du varit proppmätt i timmar. När mixern gör grovjobbet åt dina tänder och din mage hoppar du över en stor del av matsmältningsprocessen, och dessutom registreras inte flytande kalorier av hjärnans mättnadscentrum på samma sätt som fast föda. Om du vill att din smoothie ska hålla dig mätt längre kan du testa att göra den tjockare, hälla upp den i en skål och strö på lite granola eller nötter så att du tvingas tugga.
