Kärt barn har många namn och fettisdagen kallas även semmeldagen, semlans dag och fastlagstisdagen. Den firas alltid tisdagen efter fastlagssöndagen som inleder fastlagen, en kristen högtid föregår fastan som sedan pågår i 40 dagar fram till påsk. Den religiösa delen har dock i allt större omfattning försvunnit eftersom nästan alla ändå bara bryr sig om en sak – semlan.
Semlan har en väldigt lång historia och noterades i Sverige redan 1689 då den kallades för hetvägg och åts med varm mjölk. Ursprungssemlan var dock väldigt annorlunda mot det som vi idag ser som ”den vanliga semlan”. Från början var det en slät bulle som delades på mitten för att sedan gröpas ur och ”urgröpet” blandades med mandel, grädde och smör för att sedan petas tillbaka i bullen. Vispad grädda kom långt senare, och mandelmassan är i själva verket en genväg som man började använda i mitten på 1800-talet för att det skulle enklare att göra.
Fettisdagen finns som bekant fortfarande kvar, men när det handlar om semlor har dagen mist lite av sin prägel eftersom det nu för tiden börjar dyka upp semlor i affärerna redan i november. Kreativiteten har dessutom blommat ut när det handlar om själva semlorna med semmelwraps, morotskakesemlor, wienersemlor och allt möjligt
Så enkelt uttryckt är fettisdagen precis som förr i tiden med undantag av den religiösa innebörden, tidsperioden och semlorna.
Kokossemla
Kokos i degen ger en aningen fastare bulle som smakar lätt av kokos och är betydligt saftigare än en vanlig bulle. Pensla bullen med äggula först efter att du gräddat…
