Rabarber – trädgårdens friskus

Det är lätt att på alla sätt tycka om rabarber. De är lättskötta, de ger ett stort grönt tillskott i trädgårdsutsikten, och de visar att nu är den kalla årstiden borta för den här gången. De är dessutom väldigt nyttiga, de är goda (framför allt om man tar dem när de är små och späda) och det finns en stor bredd på vad man kan göra med dem. Dryck, glass, tillbehör till grillningen, efterrätter…

Den vanligaste associationen med rabarber är att den är sur, ofta så sur att folk skrynklar ihop ansiktet bara man nämner namnet. Det finns dokumenterat att rabarber odlades som medicinalväxter på 1600-talet, men det är först i slutet av 1700- och in på 1800-talet när sockret blev billigare och vanligare hemma hos vanligt folk, som växten börjar beskrivas som föda.

Syrligheten kommer bland annat från äppelsyra, som är ofarligt för människor, och oxalsyra som kan vara giftigt om man äter det i stora mänger. Det är främst bladen som innehåller oxalsyran så ät aldrig dem, men även stjälkarna kan innehålla så pass stora mängder att små barn och personer med anlag för njursten kan få problem, så ta det lugnt. Under Andra Världskriget avled fem personer efter att ha äter både stjälkar och blad.

Det har dock forskats fram arter med mindre mängder oxalsyra och det finns nu för tiden fler än 80 olika rabarbersorter. Därför är det klurigt med recept som innehåller rabarber, och det ställer lite krav på dig som ska skapa godsakerna. Sockermängderna i recepten får mest ses som riktlinjer, om du har fått tag på rabarber av en extremt syrlig art (eller om du älskar sött) kan du behöva mer socker än vad som står, men om du har fått tag på en närmast söt art kan det faktiskt bli för mycket socker. I stället för socker går det bra att komplettera med söta bär i stället för mer socker, till exempel söta äpplen, jordgubbar eller mango.